lördag 14 maj 2011

o tavla ur



o tavla



ur den mytomspunna sjön



du drömmarnas sjö





i dig

ber jag om nåd





tillåt mina

händer andas







bädda mig i dimslöjors skrud in



sänk mig in i

ditt hjärta





för mig

till





han

med rosenvingars ögon





och drömmarnas sjö

bar mig in i





havsgrotta

skimrar

cinnoberröd



tecknen stiger fram





du väntar mig

i eldens nära





avkläder mig

all var daglighet



skrudar mig i dagande

all var

dagande



i allvar

möter vi



våra handljus

vilja



våra ögonljus

vilja



våra hudljus

vilja





vi stiger in i värmen





bönen för oss in i havets cirkel

vi är förenade vågor

vilka följer cirkelns

krets



från mitten vidgas vi

från periferin

dras vi

in



in i varande





hetta

det vilket hetta är





i gryningen ser jag mig i spegeln

sjöspegel





jag ser

rosen





i dina händer








pusslet

pusslet är

runt



en vacker ljusboll



omgiven av

värme



vad – säger du

värmen andas i jordens inre

magmaglöden



mödrar tolv ler

säger helt stilla



kvinnan omfamnar mannen i det inre i det yttre



tillsammans är dessa helhet

mina ögon dricker maskrosor

mina ögon dricker maskrosor
min hud
dricker
maskrosmjölk
ur bladskålar

jag söker andas kiselsångerna


hon
kvinnan hade levt sina dagar utan höga önskningar
ja så hade jag
gåvor är mig givna
och de har jag velat giva vidare
målningarna med penslar doppade i färg
målningar skrivna med penna doppade i bläck
bläck
djupa färger indigo violett grön
nattfärger
penslar doppade i färg
skira färger ändå starka
skikt

en sak till
min make att
dela skönheten med
det dagliga
vakna
somna
handberöring
ögonberöring
ord blandas
talas tysta
brista in i varandra utan att förlora oss
en ändå två
två ändå en
en vacker fågel med tvenne vingar
en kärleksfågel

kvinnan hade vandrat sina dagar
i den tidiga morgonen vaknade hon
hörde fåglarnas danser
tonandedanser

himlarna andades silvernevita
en sidenbaldakin

träden rörde sig sakta
susande lövsånger

hon lämnade bädden
såg ut över ängen eller det var mer att
blicken rann in i ängen

ängen
ett hav
ett maskroshav

ja
hon sörjde
sörjde över det faktum att hon ej lyckades lyfta lyckan in i sig
för se hon var fullt medveten i att hon ej behövde leva i denna olycka
de sista dagarna hade hon undrat över huruvida
någon lagt taggar i hennes morgondryck
taggar vilka rev och slet henne sönder
hon kunde dock icke se vem eller varför

denna dag brast det
tårarna flödade
det är märkligt säga brast ty det är mer
en vansinnestyngd i bröstet
en upplevelse av att gå under
en upplevelse eller känsla av total ensamhet

skulle vilja säga;

morgonvinden
susade
undan

fönstret
rutan

steg sakta in i kroppen
lämnade bädden

sköljde ansiktet i morgonrodnaden

slöt ögonen
lyssnade in

fåglarnas tonande
danser

humlor getingar bin

trädens sånger

överfölls av
mina tomma
handskålar

fingrarnas längtan
röstens
ögonens längtan

ängen strålade gul
solkjolar
maskroshav vackra

jag orkade ej mer
lyfte ur mina ögon
lade dem i
maskroshav


mina ögon dricker maskrosor
min hud
dricker
maskrosmjölk
ur bladskålar

jag söker andas kiselsångerna

fredag 13 maj 2011

vissnad

mitt bröst

det bröst vilket jag så många gånger sömmat
med korsstygns
dubbla
sjudubbla
suturer

rosengården grät varje gång
vände taggarna inåt

var gryning har jag vandrat in i skogarna
bett daggkåpebladen till

tvagat har jag såren
med daggens
droppar

bett varet undan
jag har sett varet
droppa
i en ögonblicks stund sett
dessa droppar skälva
sett dem sjunka in i varsamhänder
sett dem stiga upp
gnistrande klara
vika ut bladen

jag har bugat mig ödmjukt inför
det jag sett
andas i
detta

sökt visa sårens var
hur varet kan förgifta
göra stegen ensliga
ensliga stegen
hur varet
längtar till
klarnade
droppar

och jag har drömt alla drömmar
om fingrars lätta beröring
läppars snuddande
om min huds skimrande möte
om mina ådrors brusande forsar
om pulsandning
om eldregn
om soldroppar
om havens strömmar
om eldens lågors förening
om grottans skimrande väggar
om tempeldanser
om klanger stigande
sjunkande in
om vandringar
om möten
i ängder
i skogar
i grottan
i skogsstjärnors ring
allt detta har jag
drömt
om all
min
längtan

och den är sann
den är
sann

oändligt tacksam är jag för ögonvingar vilka
omslutit orden
därmed
omslutit
mig

och jag stiger in i hennes bröst
in i hennes svarta bröst
däri ligga kronbladens
slutna händer
hoprullade
svarta pärlor
det är märkligt
de är
skimrande
sammet

länge
låg denna ros
i en vacker enkel glasskål i vatten
ja visst kan detta ses vara en sjö i renaste kristall
så lycklig var rosen då hans hand
plockade den
då hans ögon omfamnade rosen
då han hämtade vatten ur källan
hällde detta vatten i denna skål
skålen klar genomsiktlig
hans vilja var att rosen skulle se ut
att alla skulle se rosen
rosen skimrade
vek ut alla bladen vida
gav doftande skönhet
var gång han
passerade
de första stunderna stannade han
gav rosen friskt vatten ur källan
så kom det sig
att han
en grå slöja
inte skimrande grå
en märkliggrå slöja upplevde rosen

rosen
har vissnat nu
i skålen