onsdag 31 oktober 2012

vari andas du



moderfader
vari andas du

sträng

värken skär mig i bitar

strängen din
barnet mitt

har
brustit

räds icke floden

därför
andas jag
sträng

tonerna dina mattas allt för fort
andedräkten min spinner ditt silverljus
ur källan vari din önskan skimrar

den du förträngt

till lyran vilken inväntar dina fingerknoppar

land för visad



så vore mina händer

fyllda av liv
önskebrunnar

vad
önskar du dig då

det har jag förskjutit
lagt djupt in i en ficka vet ej var

landsförvisad ser jag mina steg
ser ej mig

en krusning rör mina händer

land

för

visad

dagbräckning



dagbräckningen tvättar sotflagor
ur elden vilken slocknade
i floden vilken rinner ur hennes skönhets händer
hon lyfter dem
kallar in silverstoff virvlar i mjuka moln
in i eldskruden
dagbräckningen niger inför silvermodern
tillreder
dagens
stigar i kärlek

detta



kopparklanger

är lagda i solvinden

eldarna brinner i fjärran helt nära

ansiktet
ser jag

i lågornas skimrande smekande händer

lugnt
fridfyllt

sitter i stenmoderns knä
under hasselträdets krona

önskar mig
god resa

detta

är över nu

frågan



jag frågar dig
varför knöt du snörkorsetten så hårt
varför böjdesbröts min rygg
för att du ej skulle förblöda av såren du gavs

jag säger dig
det gavs mig aldrig möjlighet att helandeandas
var det därför du knöt den så hårt
för att såren vilka gavs ej skulle synliggöras