tisdag 30 april 2013

lärkträdet



purpurmoln i dina händer
lindblomsgröna strålar

vaja
vaja
vind

reser dig ur ängens höga gräs
vari narcisser kikar blygt fram


stammen är djupbrun
ur jordfärg given

du föll
ett av purpurmolnen
drömmer vid dammen
gömd under rosenbron

lärka
i vindens händer

rör vid silverbjällror
ur regnens skålar

porlande
ila de

till sjön där vid strandens kant

storken tvagar fötter
i nyvaknad rörelse
sandkornen är många från

lärkan hon sätts i tallens vida
baldakin

sjunger till ökenstadens pärlband

tömmer



jag tömmer mina tankar på gruset
gruset vilket hindrar vattnens flöden

gruset
det bäddar jag in
i sandens groende
pyramidblad

tackar dig grus

jag tömmer mina tankar
på gruset vilket hindrar
flödet

blickar in i

vitregnen

handträd



trädens
ännu nakna kronor


händer linjer

sträcker handen

mon hand är ett träd

vi tänker icke
vi är i vinden

och tänker vi
så tvagar vinden tankarna i floden

vindknarr



vindknarren
sitter på haken

ugglan sveper i skogen

rutan
vaggar vajar

blänker

ugglans ögon
gnistrar

vinden andas
fönstret andas
knarrsång

sömmadeskorna rör golvtiljor
knarrande

i solgnistrande morgonstrimma

molndjuren
drar bort

gardinerna
vingarna från fönster

tranan synes sväva i molnformation

i vida flockar
in i
skogarna

däri vattnen
öppnat sina händer

skräddaren tar sig ett morgonbad

bort
är ej borta
är ej bort
ej heller borde

just nu
ser du oss ej
doften
ögonupplever du

och minns att bort ej är borta
borde ej är bort

borde
är ett måste
måste är en strid

vad strider du mot

ditt eget hjärta

hand



jorden
i min hand
kornet
i min hand
regnen
solblad månblad
stjärnor
planeter
vindar hav eld
alltet
i min hand

i brödet
i min hand