fredag 28 februari 2014

den 28 februari 2014



(drömsk)

drömska moln

seglar

midnattsskeppets
stjärnsegel

*


(ögonrörelse)

lågan
rör vid mina ögon

skimrande
opal

skimrande
bladellips

ur svärta
du vackra midnattsblå

snuddar vid cinnobers värme

violett in i guld

mina ögon
andas
in

*

(tätna)

dagen tätnar

viker undan blicken

intriger
viskar

ängshök
viskar intighet

regn sköljer
såren öppna

ur
var

*

(så)

många blad
många strängar

varför så hårt sluten
varför så stela fingrar

*

(någonstans)

du behöver ej gå någonstans
du behöver ej söka någonstans
ej heller någonting

allt är inom dig
så och utom dig

smält in i allts är
den du är

du behöver ej söka
ej gå

det enda du behöver
är att stanna

*

(motstånd)

motstånd
är öppnandets inledningsfas

*

(betyda)

tystnaden
behöver ej betyda bortovaro
tystnaden
kan betyda närvaro

sublim
verklighet

*

(spegelbön)

låt mig spegla min glädje i dig
icke min smärta

*

(vävareld)

vävarelden

stiger upp ur glödbädd


lågor väver
flammor väver

gnistkorn landar
i himmelsåker

vävarelden
målar

vallmofält
i blåklintsdalen

kvarnhjulen
öser

smältvatten


disfolken
skimrar
ögondans i fröjdan

torsdag 27 februari 2014

den 27 februari 2014


(snäckan)

hon
bär en snäcka

vilandes
i halsgropen

där vingarna förenas

ovan bröstet
bär alla
en svävande fågel
minns dina svävandefärder
människoblomma

snäckan
är den ena halvan av
en helhet

pärlmusslan är en svävande rocka

i
himlars hav

pärlan
är det kommandes
svar

snäckan
skalet

är nyckeln till

templet

*

(droppe av)

en droppe av

droppen är
urtonens källa

en droppe blod
en droppe sand
en droppe vatten

droppen innehåller
allt det helheten är

droppen är
urtonens källa
en droppe
av

och kanske är det därför
dropphängen
alltid fascinerat människan
modet att släppa

*

(bladpuls)

kom vind
kom våg

kom rörelse

in i detta
stillastående vatten

öppna
bladens
puls

långsamt
varsamt

pressa ej bladen
i herbarium

*

(hennes stämma)

hennes stämma
tusen stämmor stiger
ur hennes stämma

hennes andning
fåglar
rör vid luften


hennes stämma
andas
liv

du
lever ej livet
livet lever dig

du är
i livet

följ intoningen


(närhet)



innan
dessa ögon släcks


en stund av
närhet

en stund
i

vandring

lugn

innan
dessa ögon släcks

*

saknadsocean


en fjäder
 
dunskål
 


landade i stranden
 
av saknadens
 
ocean
 


skapad
 
av
 


ädelstenar
 
ur regnbågsskogen
 


och trädet
 
böjde mjukt sin nacke
 


lade
 
snäckan till huden
 
min
 



jag drejade en handskål
 
av isen vilken lade pussel
 
i nattstrandens
 
gryning
 



tillät
 
fjädern
 


skriva
 


nätets
 
mening
 



saknaden
 
vandrar jag med
 

*

högskränande




forsen 
leker allvarsam 


med stenar leende 


det var för väl 
ser du 


hon 
plockar korn 

ur skrän 


kvarnstenar mal 
de högskränande orden 


hon pudrar 


tiljor 
vita 


de 
alla 


andas in 
tystnaden 



onsdag 26 februari 2014

den 26 februari 2014


(havsmagiker)

havsmagikern

lyfter sandkornen

instigna
ömsade skinn

beskådar

skapar ur
toner

pärlor av ädla slag

musslor flyger lätta
ur hav

breder ut vingar
dricker solnektar

havsmagikern
följer fjärilsljusets klarhet

klarnade
stämma

*

(håller bär)

han håller
bär en stav

staven bär
håller honom

fylld med stiggivna

de planterar hjärtfrön
in i hennes svarandehänder

staven
landade
i hans hand

av trädens andning


hon
är den

vilken andas vildblomstren
där vid sjön

däri bergen snuddar vid varandra


*


(livssteg)

han omfamnar
deras livssteg

ser
hennes saktade gång

ser
kvinnan

han dansade med
där

i det höga gräsets
strand



upplever
fingrarnas
första

grynings
doftande möte

ser
gnistfjärilar

lyfta in i midnattsblå


stjärnor
andas klara

andas
bejakelseglädje

*

(skälvandeskog)

skogen skälver

det ilar
rusar

en rädsla
genom
från


bortovaro av
seende klarhet

rötter
sträcker händer

till

håller om
rusandestegen

lyfter fallet

in i värnads
mossas mjukhet

skogen
vallar lugn
*


(hjärtdroppe)



 

rörde du
 


vid mitt öppnade
 
ansikte
 


hjärtdroppen
 
i skogslä
 
vilade
 



lades i vila
 



rådjuren
 
skäller
 


diset
 
svävar
 


bär mig
 
bort
 

bort
 


vid tjärnen
 
beundrar jag
 

röd
 
soldroppe
 



sluter
 
mitt öppnade
 

ansikte
 

tisdag 25 februari 2014

den 25 februari 2014


(disögon)


diset
i dina ögon

så ber jag vindarna
skölja

dina
ögon

i källan
av

sjöns släppta
is


ur månvinden lades ett frö
i dina ögon

det
kunde du ej fördraga


detta dis
stiga in i soldis

*
(nattmoln)

ur en hand

i ett
nattmoln

sänks en låga

kedjor
rasslar
mjukt

i rökelsekarets gunga

lågan vakar
i sömnögas

slutna leende

*


(soldis)

soldis
tvagar

ängens slitna kanter

träden sträcker
varligt stammar

ur markers tinade
gryning


räv
skimrar

glider mjukt in i skogslä


morgonfågel
tonar in

kattens spinnargärning

*

(kom)


du kom
att röra vid det vikta
bladet

det vilket gömdes
av min smärta

det
vilket jag lindade
in

så hårt

med tråden av
vek

tillit

dessa möten

du kom att
röra vid
det vikta bladet

har jag aldrig sett
mig tillåtnas

*

(i mörker)

i mörkret
sitter ett väsen

instängd
kedjad


dömd
utdömd

ljuset når icke igen
de murade igen fönstergluggen

ljuset når icke in
i detta under grundlinjen

fängslad
slagen i bojor


i mörkret
sitter
ett

väsen

lyssnar till väggarnas
droppar

vaggar sitt liv
i tröstearmar

för att orka andas

en dag
kanske

jag släpps fri

kanske
får jag

leva en stund

*

(dilemma)


ett moraliskt dilemma
är att strida emot
hjärtats
droppe
hjärtdroppen

droppen vidgar
havet

måndag 24 februari 2014

den 24 februari 2014


(käre vän)

du
min käre vän


hör
stämman in
över stormarna

kommen

glädje
skänker du


skärvornas utspridda

*

(hjärtvind)

hjärtvinden

sveper med vida mantlar


lyfter
flodens
vingar

flodfågel svävar


stjärnandad
i nattens virvlar

målade
en man

rörelsen in i formen

mannen
svarade hjärtvinden

sveper
med

vida mantlar

*


(sömntassar)


mjuka
rör sömntassar
vid skålens kanter


gyllene ring
omfamnar

ultramarin glas

smidd av midnattssand

sömntassar mjuka
släpper jorddroppar
ut på bete

andas fri
trötta själsblomma

*

(ramrörelse)

du rör vid
ramens putsade rosenslingor

bilden är
purpurmolnets
gryning

*

(vindråd)

vinden
samlas till råd

därvid
vinterbäckens havsmöte


han vänder blicken
in i västan

han såg henne
lösas upp

andas i sälgpipa

en droppe regn
faller in i hans öga