lördag 31 maj 2014

den 31 maj 2014

(trådlös)



kom vind

kom
vagga


bergens sluttningar


floden
klättrar uppför



med mjuka tassar




herden vallar molnen




spilåpipa
sänder
signaler



till bonaden
hon med flinka fingrar



målar
trådlös i skönhet

*

(svaren)


svaren
älskade




är många



frågorna kom ej vandrandes
med sigillstaven



manteln slöts allt tätare om


mantelrörelsen




frågorna
ligger i svarseldsglöd


de bränner hennes fotblad



och hon ler
visshet av kolens närvarosaga

*


(plöjarfält)




vem
plöjde fälten


i vågor av liv




vem
steg in i vågen




det gjorde jag säger sälen
glänsande




på klippornas
havsrörelse


se fältens rörelser i vinden

*

(vitsten)

stenen
i kvinnans hand




är ett ägg format av
rosenmjöl




hon malde upplevelsen
i hjärtkvarnen




hämtade


vatten ur regn




lade ägget i palmblad


stenen i hennes hand
är vitt

*



(ögonanemoner)




vem
 
är du
 



vilken tillåter
 

dig
 



tillåter jag
 
dig
 



lyfta slöjan
 


av de
 
vitnade kinderna
 




alabasterträden
 
viskar
 



skälvande
 




okbågar
 
lagda över skuld
 



lyfts
 


havet sväljer
 
dropparna
 




hon viskar till vem
 



se
 

mina djups
 



ögonanemoner
 

*

(”)


frigör dig från bilderna du matats med
alla är ej givna med silversked
se det du är i med gryningsögons skärpa

*

(”)


sannhetens stämma är mild
rosenmolnsdoftande
den överröstande är ett sprucket kärl

*

(”)


sannhetens ansikte ser rörelsen
vågar vara tyst i rörelsen

*

(”)


sannhetens rörelse är mild
benämns; ödmjuk

*

(”)

bortovaro är ej bortvändande
bortovaron kom aldrig


fredag 30 maj 2014

den 30 maj 2014

(till)



sluter ögon

in i havsäng


susar
susa
lind i humlesång


ryggen
vilar lutad



till ditt bröst

din ömhet genomströmmar
en kvinnas hjärta



dina armar
är


sjalar runt min vila


ditt ljus välver om


hos dig
med
dig

kan jag andas

vem
är du

*

(medaljongen)

en gång
bar jag en medaljong


medaljongen
var

tom

jag ville ej stänga inne

den bär ett diamantöga


*
(är de)



är de bortvändande
de hemvändande


hit
kommer de ej

för att stanna


hit kommer de för att gå


så ofta undrar jag
vad

är det
de ser


är bortvandrande
ett återvändande
i framåtvandrande

*

(ledhänder)

dina händer
leder mig till stranden


där tystnaden
väver svaren


där frågorna
stiger
upp



upp ur sandens glödande insikt


så är
dina händer
ej flyende


jag vet
de ser mitt hjärta


jag vet
de räds mig ej

*

(livsregn)


livsregnen
är


tårar

säg ej
enkom

lidande


säg
lycka


tröttheten är slocknad
lycka


glasen bär
stjärninsignier

vila i lyktans
bädd


iakttag
beundra
förundras


glaset skymmer
i aftonglöden

klarnar
i

gryningshymnen

*

(kolbröd)


bröden
tillredda i ömhet


kolnar
i eldens övergivna

hon slogs ur liv


hågen brast
i väggarnas låsta

*

(täcker)

månen täcker sitt ansikte

med händer
smidda

ur silver


hon gråter
begråter

nattens segel är
revade

rivna
i stycken

*
(”)

kärlek är handens lyssnan ögonens insegel
knyt upp de röda sidenbanden runt ordboxen

*

(”)

tänka kan du
göra kan du

är du allt detta

torsdag 29 maj 2014

den 29 maj 2014

(tystnadsskänk)


dina läppar
är


fjäderdunsmoln


du
kan skänka tystnaden

utan slag


dina läppar
är


lyssnandet in i vinden

*

(äppellund)

i äppellunden
där träden är stigna
i aplar


där ödetorpet
är

diset i gryningen


där stenarna
bär grunden

där
andas

mossan
lupinträd

*
(sjöfarare)


de reser sig upp
sträcker
händer
till


klippor


sjöfarare bär vita
anemonkransar


pupiller
vidgade
i svarta djup


klippor skådar stjärnor


sjöfarare
rör
vid


urkodens källa


hjärtelden
lyser upp dessas möte

*


(molnvagga)

molnvagga
i vind


barnet är björkens solstråle

ögon blå
stigna

ur vitt


händer sträckta
in i svanesång

landade i sjöbladet

*

(spejandehjort)


hjortar
spejar

in i skogens djup


tänder lanternaträdets
vingar


horn ljuder
manar
kallar

stillar


hon
med den vida manteln

träder
in

*
(vindvagga)



vindvagga
hand

kom

vagga mina sinnen


vik varsamt
upp


det vikta bladet


minn mig mitt minns


kupa
din händer


runt min panna


kyss
mina ögon rena

*

(”)

färgerna är komna ur samma grund
vem separerade dem
vem
kom
på den tanken

*

(”)

se dig i spegeln
se djupare
tillåt den stämman

*

(”)


rör vid havslugnet och du skall se
hur djupet krusar ytan eller är det sommarregnet




onsdag 28 maj 2014

den 28 maj 2014

(månstrålsvioliner)

ur mossa
stiga de


de vitas följen

stjärnor i skog
skogsstjärnor


norna sitter vid
askens rötter


putsar skor


ställda i
vila vid



tjärnens slumrande
öga


i denna natt
ljuder


tråden sonater


av silverne
månstrålevioliner

violer

*

(saknan)


hon sitter
där under

mamakuträdet



tackar livet
det
gör jag


saknar livet
det
gör jag



mycket

*


(kaprifolmoln)

kaprifolmolnet
moln


rör vid
slutna


sinnesväggar


gräs vajar vind


kvinnan
med


den öppna huden
viskar doftregnen in


smyger mjukt
runt

knuten


lägger sidenband
runt tröskeln


löser gordens hårt
åtdragna


kaprifolmolnet
moln

manar lugn

*

(rundstenar)


vid staden med
de kallnade rundstenarna


går en ilning
av tankar


hon sömmar segel
till


skeppet vilket
splittrades

mot hällen


sjöstjärnor
bildar
ring


för nålens vidgade syn


en krabba
spelar notens väg

*

(silverstickor)


han täljer


stickor av silver


regnen gav
månsilver

klinga
klinga


tråden löper
i hennes mjuka fingerbädd

*

(lindanom)

i lindanoms
alle


skälver bladen
hjärtan


skimrade i ljusbelivelse


hör steg nalkas


gruset bär vägen dessas

*
(”)

det finns de vilka kan böja metaller de vilka kan lyfta stenblock med lillfingrar
ja
det finns

så hur kan tyngdlagen lösas så
enkelt

*

(”)


förundras du någonsin med pennan
pennans förmåga att skriva
eller ser du bara orden vilka rinner ur spetsen

*

(”)

oftast glöms. förbises ansatsen i steglängden

*

(”)

den uslare är icke uslare än den gör sig själv

*

(”)

lycka behöver inte vara leende
det kan lika gärna vara allvar. insiktsallvar
tankar betar lugn

*

(”)

om det hårda ej är det mjuka så är det mjuka ej det hårda
om dessa ej är
så säg mig vad är. är.

*


(”)

den ombytlige byter ej om
upprepar ickeron i sinnesyra


tisdag 27 maj 2014

den 27 maj 2014


(stängsel)


stängsel lagda
hindrade
ej



hennes längtan
in i höggräs frodiga


helt nära
lade hon sig


följde plymernas
vajande
vaggande


hon bar molnen i ögonrymder

gavs
fri

*

(visdomsvishetstofflor)



visdom
vishet


bliv mina tofflor
givna ur skogarnas


djupa rötter


varur hjärtblad andas
nornas maning

till
liv
livsrörelse


blodmåne skriar
i nattens radband

havet
ett eldhav i sikt

*



(tankehetta)


vindar
ur nordan

borea ohion
öppnar



handblad i ekens krona


svalkar tankehettan

strör
visdomsädelljus


in i ansiktens
slöjbärare

*

(nattskärra)


han
svävar


kom
kom


låt oss måla
molnbladsdrömmar


skruda
nattens ark



med mönster av allt
det


vilket rör sig i skogssjöarnas
djupa stengrunder


låt oss
överlämna
arken


i kärlek till sömmerskorna


de
vilka gavs nålar
ur månsilverskålen


nålar med ögon
seende i natt



nattskärran öppnar tonen
*

(lagg)


laggpanna
andas
hetta


värmd under ifrån


barnen där under
tallarnas utbredda

lyfter blicken i strålande


mor kallar dem till dukat bord


vad vankas

plättar med sylt


fyllda med kärlek


*


(manarna)



hör du
manarna

svara


hästarna
samlas i ängen


där lamorna samlas


cinnober

bär hudarnas klanger


ögon
skådar vida


ut
ur

inren

*
(vass)



han väver mattor
av vass


havet andas roströda toner
ur järnskogars
sandmoln


hon vilken rör vid hans hjärta
vandrar bergsstigen


mattan breder han ut till hennes fotblad

älskade
kom

låt oss följa vindarna


de viskar


viskar

*

(”)


var är kornen lagda
är de den gyllene cirkeln
det är lotusandning

*

(”)


så är bladen lagda i cirkel så är bladen lagda i spiral
just för att viska
se stängslens djupfäste
lyssna till stämman vilken viskar
i det stora hjärtats rymd

*

(”)


såningsmannen visste handens betydelse

därför släppte han inte synen