dessa goda

vallare i havsvind

sträcker segel av moln

skimrar havets hjordar in i havsängders stillhet

olivträden höljer den lagda flöjtens ton

dimstränder manar vandringar in i vila

vila stilla vid roten av trädets stämma

i denna skål är minnesdroppar fallna

stillheten är rörelsen mina ögon målar

minnesdroppar låter jag skimra när livsmodet slocknar

minnesdroppar tänder livsgnistans glödtråd

så möter ögonstränder havets fingermjuka penslar

målar sanden röd in aftonblommans öppnade kalk

och dessa goda sidor skrivna med hjärtats penslar

vikta till tranor, lagda i vindens händer

följer de lagda lindarnas resor

dessa goda sidor reser lindarna in i spirande gryning

solströssel

solströssel

i ängdens

höstvidder

bufflar bär drömmoln

i horncirkel

skådar

in i markers djup

prärien 

andas

de mjukas mockasiner

månsilver

rör vid

höstvidds hjärta

bård

du

vackra saffransvita

hand

vagga

vagga

håller

lapis lazulirosenknopp

djups

blå

i din hand

dessa skira slöjor

rör vid

den dunkla nattens bård

hudvägg

jag knackar lätt hål

på den tunna ishinnan

för att höra

havet 

sjunga

i lä av vinden

inlindad 

i andning

lyfter öknars hägrar

nejlika bäddar in stjärnhuden

dessa seglare

kommer ur de öppnade händernas glans

färden

skrevs av papyrus

kom

kom

hör mitt hjärta sjunga ut

den

längtan

jag bar

jag inser nu

seden

jag har tvagat mig

i timglasets sand

hälarna

blöder oro

dessa väggar

hudväggar

bär mig i formen

molnen

göt

mina drömmars solformer

i månsilverdalen tonande

dessa hudväggar

skaver

grenarna trädet bär

följer ordens andning

den blommande kvisten

ögat i

hjärtats origo

kammaren är vidgad i ojämna slag

slöjan

till templet

fläktar

vid oljelampans doft i förmaket

så

så



såg jag




så



ser jag





dessa stränder
blånande in i vita







gnistfolken
bär


lågor av
safirregn i händer






med silverspadar
gräver de
sågropar





sätter 
lågor







i gryningen synes
kristallrosor


vika ut
bladen

molnen

molnen

dessa vackra

molnen

kärleken ett strå ur verklighet

strimma av hopp

flätar av gräs

sjalen

bär mig

ut

eldfågelns fjädrar

skriver

vindens

klarhet

du

eldrök omsluter

mina ögon

juli 2015

(medlov)

med

lov

stiger hon

in i floden

sänker

kupade händer

floden

en sjö

i hennes närvaroshänder

hon lyfter

händerna

sköljer

ansiktets syner

hon vilar stilla

i flodens tystnad

sjösätter

hibiskusblomman

hon bar

*

(finnas)

i vilja

i längtan

i bön om

att finnas

skriver hon

ord

målar hon

med pennor med penslar

i ett försök att finnas

inser att

hon ej finns

*