kom

kom dag

ur hand

kupad mjukt

över nattens sovande

ansikte

kom dag

vilken blickade

in i hands ådring

kom hand

infatta mina drömda

pärlord

i pilen

vilken antänder

bålets vakande öga

låt röken skingras

skimras

låt

denna kropp

förenas med havet

kom dag

ur hand

rör vid

min pannas öppnade

rosensten

eldfjäril

vinbergssnäckor

samlas i stenringen

eldfjäril fläktar

andning

i mitten

lönnen andas

bladhänder

utslagna

vattnar daggkåpans blad

ur helgad källa

ur det bladet

bjudes bergen morgondryck

snäckblåsare

fyras toner möts

i ringen

min hud

de vilka böjer sig djupt till jorden

är min hud

dessa andas ut

blomstringen

tung

tung

andas hennes hud

fukten stiger

upp

i svärmar av

regngivna knoppar

nattens floder

är

stannade

stigande moln

tätnar

dras samman

fiskarens nät

fjällen skimrar

bak kammarnas

böljande linjer

drakväktaren

sluter varsamt

vingar om

skarp är blicken

ser genom töcknade

djupt

andas hon

in

skingrar tyngdens

stillastående pålar

baldakinernas

färgprakt

böljar i deras

ankommande

sidenglans

arket

är detta

oceanens

öga

är detta

strimman av

udden

rispar

i mötet med

arket

stjärnudden

ur

örnfjäderns

rörelse

detta är

strimman

vilken öppnar

din natt

är ögats ocean

detta

är

arkets

händer