människa av gudastammar
se
träden blomma
ur silhuetternas
skymning
stjärnorna är nu
dina ögonbrunnar
speglande
är dig närmre
det snäckan rymmer
är ej att springa från
det är
rymdens oändliga skönhet
människa av gudastam
se de fallna
bladen
vid din fotring
naken är du
i spindeltrådstunn hud
vind av pärlor
rör vid
medaljongen
av
gudastammar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar