så stiga
de
alla
över
sina trösklar
in
genom sina dörrar
stänger
om
sig
sig
så är
vi hänvisade
till
vår enskildhet
i en
helhet
i en
helhet vari slutna dörrar
ej
finns
detta
visar monsunregnens klara skärpa
däri
klippor
rasar
samman
stränder
faller
allt
för
enas
samtidigt
står sandstatyerna
visdomsbärarna
kvar
moaier
andas
mana
blickandes
in i haven
däri
himla
däri
vattenhav
omfamnar
varandra
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar