de
rör vid
havets yta
underifrån
vågorna andas höga
bär havets krusningar
krusade
hårsvall
i gryningstima
sitta
de
på klippornas
grönskimmerblad
fenorna
doppar
de
i vattnet
deras längtan
renas
i
dimmans slöjdans
in i
ära
vare
är
vid det första
morgonljudet
glider de
tyst
ned
från
grönskimmerblad
klippornas
sluter
de
havets spegel
om
sig
de
lämnar pärlor
pärlor till morgonvinden
att bära
bära till brunnen
i stadens mitt
fyll dig
människobröstas vilja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar