väktarstämma

hon

hör

väktarstämman

vida vingar svävar

ur bergsrede

nuddar

snuddar

skogarnas rand

hon

sträcker

händerna till

han ser

linjerna

linjerna så välbekanta

vithövdad

vidvingad

lyfter hennes

solbön

hon

svävar

med

fria vingar

örnen bär

hennes stämma

de landar

i bergets yttersta hand

vakar med

hjordarnas

fridsstilla

hon är

de är

lyckliga