tisdag 30 september 2014

den 30 september 2014


(bumling)

det sitter
en bumling


där
i granringen


bär
mantel av mossa

stickor
och släppta barr


fållen bär
pärlor av järnekens röda


bumlingen förtäljer
skogens saga

in i sparvarnas vingar


så skriver
fjädrar


orden
till barnen i skogshusets vila

*



(varsamnalkan)

varsamt
nalkas vindarna
ett skimmer stiger


in i
träds

kupade händer


kronor
sträckta


kläds i gyllenvingar


vindarna
frigör rörelsen


andas nyponskogen


så andas
rödas maning
ur cinnobers
gryning

*

(jade)

jade
sitter vid

månsilverfloden

broarna är vita
tempelklanger


jade
skådar


in i nålens öga


den gav du mig silvermoder


tråd
träder in


körsbärsfågel nalkas


rör vid
rubinträdets
stjärnor


kärnor klädes

i mjukröd
sammet


jade
sömmar
dimmans
aningsgröna
mantelsläp


slöjan


morgonbruden bär

vid bergsaltaret
väntar

en make
en höstmake

*

(snurra)

han
ser henne


snurra hjulet


ekrarna är många


suddas
i färden


hennes ögon är slutna


tråden löper
tillgivet


han vet

hon ser


tornen
murarna

rasa


skälva i tillgivenhet


hon befriar
fängslen


stenarna andas
i hämtande av ögonblick


åter
susar heden ljung


hon ler
han ser

*
(vågen en cirkel)


och du


min älskade


såg att vågen är en cirkel


såg
mina purpurögons
djup


du slöt stranden
i dina ömhets händer


hörde tallarna sucka
befrielse



hägern
den svarta

lyfte vita tranor
ur bröst



kysste
pannans


anemonskogar


du såg
lapis lazuli
träden

stiga upp

ur bergshavda



skalet
en valnöt
sammanförd


och vad annat
kunde jag tillåta

än


ro


du
min älskade


vågade stanna i vågen

tystnaden
är mig


kommen



så har jag alltid längtat
väcka huvudmolnen

*

(”)

du vet
detta ovan som nedan
kan likaväl, likagärna vara nedan som ovan

så vattnar regnen bergens rötter
så stiger rötterna in i himlar

*

(”)

den ängel
vilken kysste din panna
är imaginationen av din så kallade födelse
så stiger anden in i sin kroppslängtan
så faller kroppen sakta isär in i sin andelängtan

kan du se
årstiderna
och dessa är ej tid
dessa är
tidender

*

(”)

så lades budet i din hand
till att läsas i monadens lykta


måndag 29 september 2014

den 29 september 2014

(drömögon)

och
jag drömmer dina ögon


in i
höstens
mognad


du
dansar
i trädens
gyllenhav


jonglerar
eldfacklor

i luften


midnattsblå
mid
natts
blå


mantel

bär


järnröda rosor

*

(blånavet)

blånavet
snurrar



i solfaderns hand


ekrarna
skimrar


allfärger


höstängen andas
hjortens stigar


hjorden
vakar


över hon

vilken vakar
vid martallens eldskål

*


(ivra)

ivra
virkar öglor


ugglemor ler


ivra
trasslar

garnets väg


fjällen skimrar
ysterfärder
i forshavda



ugglemor lägger
mjukt handvinge till

reder
öglornas väg


skapar ro
i ivras glitterhänder

*

(järngnistor)

järngnistor
stiger

upp ur eldbäddar


väcker

drakflodens strömmar



liljorna bär svärd i händer



smidda
av

bergsfolks
visshet


skänker mod
in i

nattflodens
midnatt


förenas
gör


flodernas
ådring

(”)

inse att du är doften av dina gärningar
rosendagg är ett vackert ord
renhet i tempelvilja

*

(”)


visst kan du tända lågor
hur håller du lågan vid liv
kanske tålamod är en vackergärning
en dygd i sedesamhet


den 28 september 2014

(tillåtandeshand)



ingenting är jag
därmed
allting


jag
stänger grinden
till åtkomst


vilar stillhet
i tillåtandets hand



andas rosengången
i tempelord

*

(fridsbärare)

fridsbäraren
nalkas
med


spann fyllda med stjärnbär


pärlor stigna ur hav
ur


musskans tystnad


skimran
i pärlträdets krona


bäraren skänker frid
in i


dagkommandes
stigar

*
(dinfamn)


vagga mig
i

din famn

trösta mig ordlös




strö
mina tårar i örtagård

till spirande


må sältan
giva styrka
i sötmans eufori

*

(eldlöv)

eldlöv i hand
bränner icke
gångarnas krattade grus


stör ej
bäddarnas lagda


hand
i
eldlöv


samtalar
enhet

*

(ekskådan)


eken skådar
in
i

bokskogen


oxar betar
hornen långa lystrar


hornblåsaren
andas


glastoner



spräcker vallen rest
över hjärtgård


eken viskar

sker det

*

(”)


det ordlösa
är det vidgade ordet
det vidgade ordet är intighet

*



(”)


fyllnad är icke utfyllnad
fyllnad är behovens svar

*

(”)

allt har en uppgift
en
upp
gift
ohörsamheten gör uppgiften till gift

gallåker kastas upp

lördag 27 september 2014

den 27 september 2014


(vågade)

och
han vågade
vara i vågen


han avklädde mig
smärtregnen


avklädde mig
huden


med fingrar fyllda av insikt

göt han
nektar in


när vi läste

sömmarna

*

(nattvandrare)


nattvandraren
rör vid

den brustna strängen


lägger stråkens
mjuka
till

sluter henne
ömt till hjärta


åter
ljuder

hennes helade stämma


han för dem

i toner av
vinden

*

(du)

du
min älskade


släppt av henne
vilken håller

vindarnas slända


vilken spinner
trådarnas verklighet


flyger svävande
in i

min natthamn


där seglen
är

vävda i finaste silke


baldakiner
med

doft av danser
vid eldar


med doft av

nejlika
av
kanel


jag tänder myrrah


leder lugn

in i
lanternaträdet

*

(bubblan)


denna bubbla
har jag hållit i mina händer

årsringar vandrar
jämnrytm


i jonglörens händer


denna bubbla
blåste jagbarnet


drömmar
skimrande
i regnbågsrika toner


denna bubbla
ser jag spricka


gråta kan jag endast
medlevande
i bubblans smärta

det finns ett viljeträd


trädet viskar

är

*

(löftet)

jag har
lovat mig

att ej skriva
älskade
drömmar


ändå bär vindarna
dem med


jag vet
att drömmarna ej är tankar

kanske tankar du
älskade
min livsgnista


min ännulivsgnista


med svalkandeord

*

(”)

varför
är det så svårt inse
molnens stillhet


molnens stilla färder


kanske
är

detta erkännande
svårare att tillstå

än att säga
jag vet inte

ändå är
dessa erkännanden
vackra

*

(”)

kan du höra såpbubblan sjunga
det
är

lyssnande





fredag 26 september 2014

den 26 september 2014

(vad skalar du)


vad
skalar du gammelmor


vem
gav dig silverbladet   




bergssmeden gav bladet



höstmognad
skalar jag


in i
hjärtglöd



in
över
bordet


bredes duken vit

i rosendräll


för


det har sagts mig att rosor
ej dräller



det de ej vet


*

(morgonsolsgrånad)


morgonsolen
vilar i grånad



skimrande
grånadstöcken


ett löv
faller


gulnat


mockasiners mjuka avtryck


pärlbroderade
med

nattdroppars
rena

tystnad

*

(ängen bidar)

ängen
bidar


rådjurens
ankomst


vävarstigar
in i trädgårdsdalar


vari äpplen bjuder


doftande
in


klövarnas skymningsrörelse

*

(flodstigan)

floden stiger
upp

över


våderna


svalkar valvens brända


mandelträden
lade blommen
i frukten


ellipsens
slutna

begrundanshand

*

(”)

det finns de
det finns det
vilket ropar kom
lyssna till tonen

*

(”)

väsendet är ej sugröret vilket tömmer glaset
väsendet är drycken
till och med essensen
så låt dig icke drickas tom
tillåt ej sugröret stickas i dig

*

(”)


varför tror du dimman andas
kanske dimman är barnets vagga


torsdag 25 september 2014

den 25 september 2014

(sjösida)

sjösida
vänder blad


fyrfaten flammar höga


skänker


seglaren mått
öppnar klippornas pärmar

fribundna



sjösidor
är
stormfåglar

sjöfåglar


bär luft i näbbar


målar havet
i azurtoners gröna


lyfter turkoser
ur havsträds givarstämmor

*

(avklädd)


avklädd

klädd av dimma


lyfter
avklätt
ansikte



naken
möter ett ansikte


ögondjupen




rosenröset


skimrar
kvarts


så stiger
silver




hon håller silverskära
i hand


kedjan
länken runt midjan löste hon

vid berget
blå



nu
löper skäran
lin




häckla mig ej
rådbråka
mig
ej


blå var
havet vilket rann nedför


slänten



nu ljuder bruna
skallror



kokkärlseld
ryker

*

(kommer)

kommer du

ridandes

genom molnskogars
diamantblads skrudade


lyfter du
mig

med renhets
doft

in i sömnblads
kokong


kommer
du

älskade


vars namn skrevs


in i
min hud

*

(gyllenmolnspuder)


stilla
andas


träden in


gyllenmolns puder


stilla
dalar


löv


dalar
blad


breder ut händer


nynnar
ro


blåklockor slumrar
i

dalen

*

(ängsbärare)

han bär ängen


i stövlarnas
mjuka

under


rörelsen lyssnar in


hennes
hjärtas sånger


än svävar fjärilsorden
i mannens ögon

*

(”)

genom strid väcker du striden
genom skimmer väcker du skimmer
genom kärlek väcker du kärlek

*

(”)

vem tror du väcker den otyglade vreden
varför skenar loket
varför skenar hjorden

hur läker du dessa minnessår

*

(”)

visst kan du tälja lågan
visst kan du ansa veken
därigenom fröjdas det givna i mottagarens livsögon
du är en medvarande låga
lyssna till gnistan
kommen ur din hand