marmorgunga

i skogslä

andas skugga

ur blomsterkalkar stiger

blombarn

marmorgungan gråter blod

ur ögonens djupa skålar

rörelsen stelnad

solvinden skuggad

av en hand vilken ej förmådde höra

genom almens krona

finner solfågelsvinge vägen

löser rörelsen ur