(alla)
ser
alla blad
allt
hand i hand
kan ej
tvaga sorgen
ut ur
mig
alla dessa stigar
jag ej
vandrat
*
(och)
och klipporna
viskar
kom
kom
sjöstjärna
fall
in
i mig
och klipporna är sjöjungfrur
fyllda med längtan
och klipporna är havet
fyllt med svar
ur midnattsblå
händer
släpper en stjärna taget
faller
faller
in
*
(glitter)
tallarna
de vilka står vilandes
i bergsgrund
rörs av solvingar
barren
djup
gröna
glittrar
skänker lindring
skänker
ögonfröjd
*
(tundra)
tundran
är min utbredda hud
regnen
är
knoppar
stiger upp
löven faller in
över marken
klättrar
träden i körsbärsdalen
blommar
*
(solhänder
välver)
solhänder
välver
över mig
vaggar mig i vindens
andning
solhänder välver
över mig
in
träden andas skimmergröna
toner
blå fjäril
snuddar lätt
vid tonhav
frigör harmonier
*
(molnvalar)
molnvalar
vita
strömmar stillhet
andas skirblå
in i violett skirhet
molnvalar
skänker
den andning
du så länge glömt
människoblomma
bak dina hårt sammanpressade
slutna
läppar
*
(”)
är du skuggan över ditt ansikte
sänk dina ögon in i solskålens spegel
*
(”)
är du själv taggen i ditt bröst
eller vem är taggen
det finns överlämnande i kärlek
och du skall höra kärlekens rena ton urhjärtat – lever i
allts inre - svara dig
*
(”)
nystanet med tråden
det går att knyta knutar även i det nystanet
frågan är bara varför
kanske gör du det – var förvissad om att knutarna smälter
så var samt är den mödan verkligen nödvändig
knutar kan vara vackra i andra sammanhang
vävknutar till exempel liknar harmoniska åttor
lemniskataflöden
solar plexus tycker inte om knutar i det nystanet
knutar – knytnävar i magen
(”)
tiden är ett olöst faktum
däremot ej olöslig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar