vitsippa
i
ögonäng
skänker
hjärtan ro
väcker
björkars
stigande
sav
besjungs
av trast
åldersstig
dricker
lindring
vitsippor
skrider
i
böljande skönhet
lärka
bär vind i vingspann
vad
finns
att
glömma
inte
någonting finns
endast
begärets
vill
står
i kammaren
med
kopparplåtar
syra
bubblar
det
hållandeklor ristat in
trycksvärta
rullas
över ärr
trycket
ökas
etsningar
hängs i ramar
till
beskådan
krokar
greppar
obemärkta
in
i hud
det
finns
inte
någonting
att
glömma
är redan glömt
i
hjärtskogens källa
sovstränder
bäddar
in
orons
skyndande hjärta
fjädersolsmoln
fläktar
lätt rökelsens
örthelande
lindrar
smärtans utebbande ilningar
andningen
håller hon i handen
berättar
möten lagda i floden
hon
vaskar guldkorn i pannan
för
att se att dessa verkligen fanns
dagar
nätter släcks
flodens
andning
djupnar
knappt
hörbar
i
den stunden släpper hon
andningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar