flöjt andas glödbädd

Nattstillheten

dansar
sjunger

lever

eldslågors flammor sänks

skimmerlågor
i skålars

händer färgar hudens rodnad

glödbädd
flämtar

nattstillheten sveper

skira slöjor runt
ögonen

långt bort i fjärran höres
flöjten
andas

han håller den i
fingrars kärlek

ljus
väver
runt

hon är vacker att skåda

ljus väver runt
trädets ådring

genom rötter
strömmar hans hjärtas längtan

lyfter henne
nattstillheten sveper

skira slöjor runt
ögonen


det vinröda bladet faller in för
hennes dröm

hon stiger in
i kupad hand

vindslingor
bär henne

genom
eterns andeljus

vinröd klädnads vågor

sveper om hennes kropp

hans fingrars kärlek
följer hennes linjer

ljus väver runt om
hon stiger in i hans öppnade hand

sover stilla svar

dansar
sjunger

lever

eldslågors flammor sänks

skimmerlågor
i skålars

händer färgar hudens rodnad

glödbädd
flämtar

nattstillheten sveper

skira slöjor runt
ögonen

andas kärlek
till hans hjärta