morgonsvanar
för vinden i
hamn
vid kajen
där
en gång
fyrbåken
eldfaten stod
lindar sjögräset
sitt mjuka böljande hår
runt
fästen
pålar
här
steg hon i en gång
det var då
eldfaten
slocknade
fräsande
av tårar
svanar
bär hennes
sång
ibland kan
hennes ansikte
skönjas
i en vingfamn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar