solklara ängder
andas
ovan
molnen
hör du
molnens viskningar
dunviskningar
tystord
de moln vilka gives namn av
tunga av grå
av ovädersmoln av lågtryck
vi är
bilden av
edra tankar
giv oss namnen vi gavs
de namn vi en gång gav dig
människa
för att du skall
kunna ropa oss till dig
i stunder av din
egentyngd
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar