lindar

i kretsen av

lindarna

ligger en kattsten

spinner orden

den ej gavs

gräset

gräset rör

varsamt vid

kattstenen

i natten dansar hon

i månens silver

i kretsen av

lindarnas

hängen

lindrar

hon

det ohördas

stämma

svagt kan hon ana

en

strimma

liv

i sina bara fötter