Himlen andades
Turkos
Molnvingarna öppnades
Han sågs vandra med endast ett vitt skynke runt sina höfter
Huden skimrade brons
Runt överarmarna slöt sig två gyllene ringar
Ornamenten talade hans väg
Stegen var smygande
Smekande gång
Det långa korpsvarta håret
Spelade med vindens strängar
Hans händer
Kupades runt eldsflammans liv
Han såg henne vänta på den andra stranden
Vingarna bar honom över
Han öppnade händerna
Såg henne djupt i ögonens brunnar
Sträckte fram händerna till henne
Hon tog emot lågan
Himlen andades
Purpurblommor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar