dunstrimmor
rör vid
månflodens
spända
hud
pilen smeker
huden
trummans röst
vaknar
ur tistelögas
mariagång
gongs
spräckta
stenblad
månflod lyfter
dunstrimmor
in
i
midnattsblå vingfärd
fyrfaten har slocknat nu
sinar i vinden
hon öppnar
grinden
i dammen andas
blå lotus
tistelöga
vakar
med drömmen
stegen nalkas
varsamt
blå svan
sveper ut
lerkrukans vatten
var
för
vid rör
dunstrimmor
månfloden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar