tröttas

han har sett henne

tröttas

han har sett henne

vissna

varligt borstar han

undan virvlarna

från hennes

fötter

se dina hjärtblad

låt mig vara dig nära

låt mig stödja dig

i de stunder virvlarna går höga

det är

försent

varligt lägger han manteln

över hennes axlar

det är

aldrig för sent

jag vakar med dig vid min eld

i höstens

natthimlar