gasell

vid porten till savannen

stannar hon

vilken är

stigen ur ålder

vars ansikte bär jordarnas färgskalor

vars ögon bär havens vattnens färgskalor

vars ord bär luftens himlarnas färgskalor

vars stigar

vars hjärta bär

eldarnas

färgskalor

hon

stannar vid savannens port

följer

de röda dammolnen

hon vänder ej

blicken

åter

in i

grönskans lummigmoln

hör pulsen slå vilt

inför regnens ankomst

med viga rörelser

hopp

skutt

följer gasellen spåren till

den torkade sjön

med höga hopp

hälsar

han

henne

det vackraste korallhalsband

giver han

henne

i morgongåva

gasell

i

kvinnoboning