måndag 4 februari 2013

håll



bak stammarna
så synes detta
från
ditt håll
från mitt håll står du
bak stammarna

stammar
skogen
skog
jag är jag
du är du
vi är
alla


just nu är jag
nattens fågel

sitter i
husträdet
tätt intill

läser husets alla ögon
lyssnar in vingeslagen

vilka drog igenom de
öppna fönstren

ofta har jag undrat
vad dessa drog
så mycket lät dessa

och
för vad
till vad

piskan ven
huden
själen
krullade sig samman

allt detta piskande
för att en skulle böjas
krökas

ser du markerna

solen
månen
solvarv
månvarv

panoramafingerrörelser
ser du molnens seglande blomster
i himlahaven vida;

javisst är detta moln
om du
så föredrar

huru markernas färgspektras
förändras

ändras
för

markerna är
markerna

dimma
omsluter mina ögon
dimögon

den viskande rösten höres bättre
tydligare än den skrikande rösten
vid ansträngning spänns
hörseltråden

det är sant skriet höres tydligt
smärta stiger upp ur

väcker
tröstögon


Inga kommentarer: