söndag 15 februari 2015

den 15 februari 2015


(händavända)


lavarna
hänger trasslade

nystan


grenars komna härvor
av bågars fyllda vassa kanter

täljda
med
trubbiga don



åthävors bördor

spräckte
ordningens räcke



skogsväktaren


borstar stammar rena
redde
reder ut
skäggens trassel


slipar donen
ur trubba
varvid
bågar täljes runda


skedar till medhavd
förtäring
i kosor given av masur


styrkan kom åter
grumset skingrades
åthävornas
bördor
synas i skarpt ljus


varvid grenarna lyfter dem ur axiller
arma hålor
bladveck

bladen
andades ut

de vise
de visa
stammarna
samlades


i ringen av triliter
språkar om
det hända



så kan det vända
ler en slända

alltmedan tråden rinner fri


*

(solgnista)

solgnista
lyfter

grånads molnhav


snö
mognar
in i hennes händer


snöfrukter sår kärnor

in i
spirande

vårgryning

*

(tallar)

tallarna
drömmer


skogarnas frihet


fåglar
rör vid hjärttoner

agda vägar blänker isasfalt


rötter
spräcker hårt
åtdragna linjer


detta stilleben
har en vidare
verklighetsgrund

*

(ökenstad)

ökenstaden
lade sandens täcke

över sig


än spinner
oasens lykta
än hämtar kvinnorna
vatten vid brunnen
ur brunnens urkälla


de vilka vandrar i sanden
med öppna sinnen



kan stundtals höra
sandvindens stämma

*

(”)

visst kan du rita diagram
koordinater trianglar kvadrater cirklar
stjärnfolken andas vidare

*

(”)


vem sänder vad
och vad är det att sända

*

(”)

endast i tystnaden kan det sanna mötet leva
däri den enes övertygelse ej söker övermanna den andre
ej är till sövande av den andre
övertygelser är ofta försvarsmurar
fråga dig vad tystnaden, denna tystnad här är
kanske en fågel i din hand vilken du släpper fri


Inga kommentarer: