(nattbläck)
nattsvanen
breder
ut
vingpennor
nattens bläck
hälls i stjärnkrus
fjädrar
faller
in
i hans händer
han skriver färder
in i
fotblad
*
(välva)
passa
passar
passare
passaren ritar
cirklar
harmonier
floden strömmar i cirkeln
vagga
vagga
mosvagga
moset rodnar
doftar fruktmognad
plättlaggen svarar
spisen
den svärtades eldglöd
bordet är dukat med bästa silvret
jag har skurit mig själv
i tusen remsor
nu
nu
böneremsorna
hänger i träden
torkar i trädvävarhänder
välva
välva om
*
(såg)
du
såg mig vandra
i ängen
ett strå
i gräsets hav
mitt ansikte
skimrade
i lyckoblad
när din närhet
snuddade vid
min vandring
*
(detta)
detta träd
höljer ditt hjärtas mening
detta träd
bär bladen du skrev
ser du
hör du
knoppar blom
väver
rötterna är havets
alla vatten
*
(bergsvävan)
berget
svävar fritt
i vinden
en albatross
en himmelsrocka
i murens spricka
synes
rosenknopps
livsär
berget
bugar
kärleksmjukt
inför vildrosens ankomst
*
(”)
detta träd detta berg är sannhet
när du inandas
när du lever i andningens klarhet är det så
*
(”)
sannhet kan du ej knåda i dina händer
är ej att knåda i dina händer
sannheten omfamnar dina händer
*
(”)
omdana
omvälva
knoppar skälver i visshet av dessa om
*
(”)
varför hindra tanken
när tanken tycker så mycket om kullerbyttor
du är ju den vilken ”ser till” att underlaget ej skadar
barnet
kullerbyttor är ju ett slags befrielse när de ej hålls fast
kanske är tanken den vita färgsnurran
den färgsnurran har ju alla färger i sig
och vid en viss hastighet framstår färgernas klarhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar