eldfåglar
målar himlar i röda vågor
marken
dallrar ur dagens hetta
ökensolen
landar röd i sanden
rinner
in i flodens åder
i
floden står vattenbufflar
här
i skymningen synes deras glänsande hudar
hornen
är vita
grenar
hon
sluter ögonen
hör
långa horn ljuda vita toner
balanserar
mellan dröm
stråkens
strängar
i
ryggen hör hon sanden andas
hör
hon springbrunnar sjunka in i marker
pyramiden
vänder spetsen in i marken
är
i denna stund
bägare
kalk
vilken
förs till hennes läppar
hon
vilken andas med glödande hjärta
moder
du vilken andas jordstråkens skönhet
hon
vilken står med nu slutna ögon vid floden
ser
floden fylld med skirvita purpurlotusar
bufflarna
rinner uppför stranden
mitt
emot henne
i
hennes synfält
de
löses upp i
skymningsskogen
den
ena sida öken
den
andra
vita
hägrar lyfter ur trädvingar
stiger
in i de sista eldrankorna
stiger
in i silhuettandning
hon
vadar in i floden
krokodiler
har lagt sig
tätt
samman
trädstammar
bro
vilken
bär henne över
den
mjuka flodbottnen
hon
stiger upp ur floden
rör
smekande vid flodbilden
sänder
sitt hjärtas ödmjuka hymn
krokodilerna
löses upp
hon
ser dem skymta likt jättelika träpärlor
fingrar
rör vid pärlor
väcker
trummornas nattsånger
cikador
andas med i mjuka rörelser
luften
är ett ljudhav
hon
följer en stig
sakta
utan
brådska
utan
tvekan
följer
hon
en
stig
i
gryningen
landar
svarta hägrar
i
trädvingar
gryningen
är
ett
vitt hav
ur
den sakta instigande morgonens slöjor
stiger
tempelstaden
hägrarnas
vingar är
höljandekupol
hon
närmar sig
med
vördnad
tempelsångerna
möter
tigerväktare vid tröskeln in
tigrarna
andas
in hennes namn
var
välkommen in i tempelträdgårdens
spirande
gryningsskeende
vita
hägrar lyfter vingar vita
kupolen
knoppen
viker ut blad
hon särar fingrar
i följande med
står i lotuscirkelns skönhet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar