över bergen skimrar
smaragdsken
invävda är solguldslinjer
ur silversolen
vilken vandrade skogstigar i
daghändas
slända
han har bett eldbladen
stiga
glödrosor
andas i frostade marker
röken skimras
rör vid tallarnas
toppar
rister björkarnas
gyllenlöv
rådjur skådar hans händer
gräset är gnistrande diamanter
bäcken är mosaiker av
ädelstensbårder
han höjer stämman
ropar hennes namn
ur molnhav stiger hon
vandrerskan
vilken
länge
vandrat
i dimmornas bälten
vävda av florstunna
månstrålar
givna till klarhet
där bergen är tunna
filigranblad
hon tar emot hans hand
stiger in i hans ögonfamn
här
är
du
är
vi
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar