han böjde
sig
över hennes skönhet
ej längre
såg hon träden
ej längre
såg hon vidsträckta marker
tyst
värjde hon sig
han böjde
sig
allt
tätare
hon vände sakta
hudens skimmer inåt
i havets närhet
förenades
hennes ögon
däri glittrar hon
med barnens pärlor
han böjde
sig
allt
tätare
över hennes skönhet
såg ej
hennes milda
djupa
undran
i det linsen brast
varvid
tärnorna lyfte hemmes
in i molnglans
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar