(krukor)
vindarna sträcker
händer
sträcker
fingrar
släck tystnaden
de lyfter krukor
ur
sandens djupa
varsamt
sköra äro de vordna
rullarna
pergaments bladen
skrevs av
dem
vilka talar
i vindarnas jordmån
*
(kryddblad)
kryddgården
sträcker
öppnad hand
örtblad
doftar
basilikans
pelare
skeppet
seglar
till tempelön
däri
eldfaten
leder väg
*
(sinadefloder)
hans ord
rör vid hennes
sinade floder
strömmar
stannade
blottar
stenskönhet
strimmor
i molnade visar
safirskogens
blå
blad
stammar vita
rodnar
i morgonvind
*
(bladhand)
hon tar bladet
i handen
bladen
med de sköra
vingarna
läser orden
han drömde i sommargryning
hans andning
vacker
skrämmer henne
*
(glädjeögon)
glädjen
i dina ögon
älskade
såg jag slockna
en sjunkande eldsol
föll in i havshand
havet
krusade
ryste
vågen sjönk in
älskade
glädjen
i dina ögon såg jag slockna
dina händer
en del av min hud
bränner
din rädsla för mig
tog
över
din stig
mina blottade händer
är svedda
hudlösa
*
(pelargoner)
älskade
pelargonerna
i de franska
fönstrens
höga
blommar eld
röda
kanske minns de
dina fingertoppar
myrtenkransen
är vissnad
älskade
jag smular
lagerblad
mjukt i mellan fingertoppar
andas in
helandedoften
innan jag släcker
mina ögon
den eldröda
klänningen
bar jag
aldrig
den var icke min
du trängde djupt in
i mina orörda skogar
däri vinden
är den röst vilken talar
älskade
släck tystnaden
allt det du ser är ej det synliga
slut synvinkeln
se djupare
tala till mig
i mig
jordarna
andas
de tusen stigarna
andas tusenbladen
azaleorna
azaleaträdens
skira
rosengårdsblad
körsbärsträdens skira hav av
kommande bär
grenarnas fingerbjällror
älskade
släck tystnaden
runt
mig
släck
elden i min hud
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar