något

visst vet du

sand vilken brinner blir glas

allt glas skär ej

detta glas frambär

något drar in andan djupt

lång är denna andhämtning

allt

dras med

i en tystnad obeskrivlig

sakta

stegrande

släpps andan

sanden virvlar

kväver skenbart

allt

sanden möter

detta är tätt damm

partikeldamm

detta är ej dammen med näckrosor

än då oasens vattensmycke

sanden fyller ut

varje por

varje hålighet

ihålighet

bäddar in ekon från fordom

fylld av sand

lättar

släpper

sanden

virvlar

hettan stegras

glassplitter virvlar

gnistrande skönhet

andningen flödar

lugnad

öppnar ögon

sanden ligger stilla

ett gnistrande molntäcke i mjuka vågor

här

ökensanden ligger stilla i mönster

skimrande vackra

sandmandalas

orange vandrar

vidare