vitsilver

silverbjällror

höjer

klanger

ur tystas

vandringsfärder

slädens facklor

lyser upp

gnistmolnens

ädelstensskogar

nattens juvel

är skrudad i vitsilver

däri

hon färdas

genom skogens öppnade hjärta

röd sol

röd stiger solen ur

gyllenspann

tolv stjärnor

förde

färden

breder ut

julrosens vita blad

breder ut julrosens

djupvioletta purpurblad

i snöbäckens

rännilar

lugnfjädrar

fjädrar

lugnfjädrar

rör vid hudens

sömnblad

drömmar skrider

i havs djupa

vaggande

hand

ögats regnbågsnät

är lagt i

kommande

brösthymn

ur berget skrider de

i en lång rad

av skimrande

ansikten

de bär

ljus i händer

planterar

ljusen i källans mitt

de tar varandras händer

rör sig

i cirkelns inkrets

deras stämmor

spräcker den resta muren

törnrosen blommar

ur taggars

helade sår

de lyfter tårarnas

radband

bönerna ljuder

ur deras brösthymn

trädet

det finns ett träd

vilket andas kärlek

vars blad

andas

rötternas djup