han matade min drömeld
med torra kvistar
fnöske
ur skogens glömda
flammorna
steg höga
höga
så högande
heta
värnet brast
elden slocknade
jag steg in i ökenvandring
till visso
i full vetskap att kristaller
blommar
under sandens
sträva yta
mjukas
av älskandes fotsvar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar