magnolia rör vid dammens öga
talar
nakna fingrars
bidande
blad dröm
skrivna av den
vilken kupade jorden
runt hennes nakna fötter
skir är hennes stam
i begynnelsens värnad
dammen tar emot
tårarna hon fäller
av den bortvändas ansikte
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar