mitt ansikte vändes in i
natthimlen
natthimlen skimrade silverblå
detta fann jag märkligt
så ljus
ändå natt
så vacker
landade svart fågel i trädkrona
fågel såg in i mig
jag uppfylldes av dess skönhet
kanske var det en korp
den andades frid av sin komna
befrielse
så vacker var denna bild
denna gobeläng vilken så levande
etsades in i den stund
jag gavs
sömnro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar