dagen vandrar
med kullarnas mjuka vågor
av höstglöd givan
de kallar det vissnade marker
pärlemormolnen
rör vid sepiagräsets
vägtistlar
invid flodens
skymningsskimrande fingrar
huset vaknar
av kaffekvarnens
malandestämma
trenne lågkjolar
sveper med solögas vidgadelins
smeker gryningsgräsets
daggdroppar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar