fotbladen är dagens fäste
vristbjällrorna
skär
in
varför virvlar markerna runt
fötterna
varför snurrar dagen utan
förbarmande
en tornade söker lyfta mig ur
lugnets
frid
hamrar järnnaglar
på städet i smedjan
däri ässjan nu är glödande hav
driver kopparblad
bälgen
är min andning tagen ur rytm
du
andas
för fort
smeden lägger armarna runt mig
jämnar andningen
tonen
ber jag stilla tornadon
väckt av mitt oseende öga
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar