jag vandrar den blodröda stranden
sjöborrar
stoppnålar hindrar framfarten
du kan vandra de glödande kolens
väg
hel utan skadegörelse
vandra dina mjuka steg
vi sömmar vägen
lätt
stryker jag ut
händernas kramp
ser kartans
taggtrådsstängsel
förvånas hur
koagulerade pärlor
kan
skimra
blinkar
bort
smedjans städer
klanger
bärs
av
vinden
dörren är vidöppen
finns ej
fanns
ej
ser dörren flyga vrakgods
albatrossvägars
dånande röda vingar
lätt
stryker jag ut
kartan
ett vitt blad
lyfter
insett har jag
de röda vågorna sveper vågor
pisksnärtar över strimlade
handytor
mina sönderrivna ögon ligger
utspridda
öppnade pärlemorflagor
snäcksamlare lyfter
genom fingrar rinner de ut
med regnbågsnålar
sömmar jag i
förtvivlan
hånskrattet
vrider
kniven
om
stängeln
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar