du vackra
gråter svarta tårar
träden i den fria skogen gråter
vindarna
vaggar
sveper in sig i sorgemantlar
de fällde trädet
vilket bär repet
repet
tvinnades av gräshöjderna
höjderna gråter
den hängde fick sona det brott
vilket ej begicks
du tillåts ej vigd jord
sonaren
gråter
rubiner
alrunan
sjunker in
växer upp
ur markens ändåvigda
helar de stela lederna
galgen bär friska grenar
träden fröjdas
vinden öppnar mantlar
gräset susar
frivind
det seglar ett skepp
med vackra trossar
den vilken vandrade insikt
för seglen i öhamn
pupillen är
oceanens vida tempel
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar