vägdamm

vägdammet

virvlar upp

hon manar dammet

in i knytet

hon bär

allt tyngre blir knytet

i skymningen

väcker hon elden

vid stranden

av askblommans kronskål

knyter upp knytet

släpper dammet fritt

i natten

lyssnar de till dammens

härkomst

ser vägarnas

mönster

ledas till porten

av bergsväktare

i nattens tidiga gryning

öppnar dammen portens händer

floden leder dammet

till havet

vari pärlmusslans segel

vaggar

spirandestrand