fredag 14 november 2014

den 14 november 2014

(strimma)


du bjöd
mina ögon


syner
av

liv


stenarna hörde jag viska
dopparna i forsen hörde jag sjunga


vassen susade
hennes stämma
bars ur havet


hon vilken lyfter sångerna
ur sfärernas ur



du
sträckte din hand
in över det dunkla
skänkte en strimma in i min hud


med den
målar jag

dukens
outtalade

färger

*

(dimhänder)

slut

mina ögon

in i dimmans mjuka händer



vila
mina sinnen


intill ditt bröst


låt mig andas tonerna
av det verkligas är

*

(tonain)


tona in
det tysta

i min spruckna stämma


detta
tystas vackra färger


vari
varje ton
är en samstämd skala


låt mig leva
i dessa sångers närhet

*

(slut)

slut din hand
runt mitt hjärta
läs bladen jag nedtecknat
för
denna stund


*

(”)

närma
var finns detta närma i denna värld
barnet bygger med klossar
ler när allt faller samman

det är närma
de upplösta gränsernas tillstånd

*

(”)

ur ett kommer två ur två kommer tre
säg
är inte detta en
en matematisk term eller en talfamilj

*

(”)

att pressa in liv i hörn pressa liv mellan ark
sticka nålar i fjärilar
är det månne försök till att pressa ut doften rörelsen
in i egetägande


Inga kommentarer: