fredag 7 november 2014

den 7 november 2014

(snöfågel)

rosenkvisten
snödoftande


bär du
i näbben



lägger den mjukt
vid kvinnans huvudgärd


han viskade orden
innan snön föll över hennes kropp


snöfågel
lyfter gnistmoln

kvinnan
rodnar


innan midnatt faller in

*

(klänning)

hans händer
rörde vid

kvinnan i hennes gömda


hon skrudade sig
i en klänning

hon aldrig vågat bära

hans ögon
rör vid hennes skönhet


så älskar de varandra
i ålder
av

liv

*

(isskål)

hon kupar händer
snödun

faller
in


smälter
smälter

i natten
bär hon en isskål

skimrande av
lågan hon bär


hon lyser upp hans ögonrymd

*

(tystdun)


gryning
öppnas


faller mjuka dun


maskrosmoln
i ljusgivan


sommarsånger
gives i skålar
av
kristall

dun
dun


smälter in

in
in

*
(”)

tillit är ej dumdristighet
det är att stilla dig
den vilken skriar vill
vill
invänta hjärtats vilja
vilja
du vackra vilja

*

(”)

tråget har en kant
tråget kan du fylla med ett visst mått av droppar
livet har icke en kant
det tråget är oändligt
håller ej fast
lämnar dig in i ditt hjärta i frihet

*

(”)

det tillknäppta kan tyckas vara kvävande
putsa knapparna
de är smidda av pärlemor
har du sett musslor i havet
hur dessa skänker
just
pärlor

*

(”)

det finns väl egentligen inte någon vilken kastar sig ut
utan att ha begrundat verkan av sitt kast
det finns inte någon vilken kan utverka en dom
över detta kast


Inga kommentarer: