söndag 9 november 2014

den 9 november 2014

(så)

så länge
var du väntad


lanternorna hann släckas
tusenfalt


stegen smulas
åkrar
skördas


ångrar jag denna längtan

ånger
förtär liv

så längtan
är den knopp jag bär


i hjärtat

*

(fall)

bäcken sinade
av stövlar

nedtryckt


sjön hörsammade
gråten


lyfte
droppar till


sakta stiger bäck
genom rötters mening

*


(tro)


trodde de
de kunde fälla stammars mening


stammarna
reser sig
ur fällda slag


harsyra
skimrar i mosstäcke


lyfter pergament


bävrar
bygger korgar med
bär

*

(spår)

spår du i hand


spåren
är lagda


girlander
i ängsvida


stenar
ler i vind


dansar i skogen

tar din hand

viskar
följ
följ

vinden

*

(nog)

viskade du nog

tog du
tvekan
tvivel

till din syster
till din broder

vred du om
nyckeln till kammaren


vari
elden lever skimrande



lyfter skuggor ur
gömslen
ur hörn


tänd gnistan i ditt öga

öppna
fönstren till nog

*
(”)

de visste detta med stjärnor
följde stjärnornas fallande samt stigande
cirkelns fullbordan

så andas det fulländade

*

de såg träden avkläda sig barken
såg eldarna i skogen
bergens
tonhav

*

(”)

trumman ber dig röra mjukt vid huden
sakta väcka livets tonhav

*

(”)

lyft de kvistar vilka slagna ligger
rör vid dessas avskalade hud
se körsbärsblommen

*
ett enda sant ord kan öppna allvärldars skönhet
i det ordet lever ej inte

det ordet är öppnat av hjärtat

Inga kommentarer: