hon avkläder sig huden
i skymningshänders milda
bladen
är släppta
fria
svarta slöjor
ljuder i cypresserna
faller i mjuka vågor
runt hennes bara vrister
bjällror
bjällervrister
hon svävar silver in i dimman
grinden glider upp
till stenens hjärta
hon läser
de inristade blödande orden
ännu synliga i mossbelupen
cypresserna
gråter
i nattens stjärnklara
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar