det faller en skugga
ut över furugolvets ögon
handtaget
lossnade
ur årtullarna
ringarna förenades i
vattenfallets frisläppta
stiger
vattenmoln
körsbärsträdets kvistar
andas eldrubiner
i den upp och nedvända
ekan
lever en kvinna
glömd av det siktade mjölet
ur kolglöd
frigörs tolv korpar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar