hennes sorgsna
händer
sträcktes
ut ur längtansvinden
till ögon vars nät
kastades ut
ser du dem
männen stå i floden
bara ryggar i bronsstoder
korpvingehår flertonande
höftklädens vita
pärlemor
band henne till
sakta vaknande hopp
hon insåg ej
att hennes ögon var svärtade
redan innan händerna
snuddades vid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar