kvinnoögon

hennes kvinnoögon

är

svarta pupillbrunnar

ögonen andas

smärtfållor

stängslen är

avklädda törnen

vilka bänder upp

ärrläknad

kampen

har varit

räckt

så länge så länge

försöken till helande

så många gånger

vem har bundit henne

vid den släckta vattenspegeln

hon bär den

på ryggen