Det kallas timmar
Det kallas tid
Satte mig ned i solen
Upptäckte vad upplösning är
…
Berätta för mig om sagovinden
Berätta för mig om verkligt liv
Han lyfte hennes hans in i sitt hjärta
…
jag skalar
Jag skalar jag skalar
skal efter skal in till det innersta
Jag skalar
Jag skalar
djupt in
till evigheters andning
en gammal kvinna sitter vid elden
i eldens sken
hon ler kärleks strömmar ur ögons brunnar
hon har en korg framför sig
vid fötterna
hon lyfter äpplen ur
hon känner vet att i äpplets inre ler stjärnas ening
hon lyfter äpplen ur
den ena kinden
äppelkinden är vit den andra röd
doften är aromatisk söt välgörande honungslen
hon har en kniv av smide i handen
hon skalar frukterna
skal
ringlas i spiraler ned
de faller av, jag ser dem ej
hon andas djupt
hon mumlar jag skalar jag skalar djupt in i själs djupa grotta
hon sjunger vaggar ler kärleks strömmar ur ögons brunnar
Jag skalar
Jag skalar
befriar hav
befriar vind
hon ler in eldens ljus
skänker värme till jordringar.
...
fingerborg av silver
Natt omger dig
Havet är
du känner doften, hör andningen
ljusstrimma finner väg genom molnfingrar
du ser havet
Silver ljus fyller ögats spegelglas
Molnfingrar smeker själs hav
Du sitter vid stranden, vid strandlinjen
Inväntar gryningsstjärnan
Du känner hennes närhet
Du vandrar in i havs famn, känner tilltro
Vandrar med, förbehållslöst med
Allt är stillnat runt dig, utan eftertanke fortsätter du vandringen, känner tilltro
Utan eftertanke vandrar du in i djupet
hör vattnets, havets röst
Delfinens sång
Valens sång
Visdomens sång sköljer skönjbart genom
I genom dig
Det dånar inom dig, du känner kroppens organs vilja till sprickning
Fingerborg av silver faller ned över dig
Klocka av järn faller ned över dig, du är kläppen
Havets sång sjunger genom allt
I genom allt
Du öppnar ögonen
Ser
havs liv
Ser
Stillheten
Medföljandet
All rörelse är strömmande i
Fötterna tar avstamp
du stiger för fort, du kippar efter andan
Vackerbubblorna runt dig stiger in i dig
du känner kroppens organs vilja till sprickning, du är i fara
Händer läggs runt dig, du är i tryckkammare
Du återförs in i balansportalen
Blomstergirlanger lindas runt du vandrar in i silverdalens hägn.
...
Skotankar
Förr lärde sig barnen att knyta sina skor
För längesedan nära, fanns skor med parallella hål, drömmar
hål, ett hål, ett tomrum ofta inneslutet i en ring
en metallring
ett tomrum
i tomrummet talar tystnaden
den tystade tanken gives vingar
flyger in i solens strålar
väver gyllene band
parallella hål
parallella drömmar
band träddes däri
korsvägar skapades av viljande hands händer
skon, skodon, skoläder, hud omslöt fot
drömvind
drömmar
allt livs liv
barfota känner hård mark under fotsulor
grov sprucken hud ångar hetta förbränd mark sprickors
djupa svarta blixtar jorden ropar efter vatten
hennes hjärta andas dess nöd
hon stannar faller ned på knä
lyfter markerna in i sköte de stiger upp till hjärta
hon vaggar dem vaggar dem stilla
lyfter nöden ur dem
känner dem sakta läkas
lyfter dem ur
breder ut dem
deras steg vandrar fria
blomstrande ängder möter
drömvind
livets liv upphör aldrig
…
Sakta
lindar
natten
skönhetens sjalar runt stegen
dimslöjor andas
andas
regnbågsdanser
Skira vingar
läggs sida vid sida
blomansikten ler ängsljus
…
vindar
famnar vindspel
klanger stiger
svävar
runt
rena klara höga
öppnar slutna rumdörrarfönsterLuften andas
tyllgardiner
andas renhetLyssna
hör
vindspelens sånger bära
…
Liljeblad
lindas runt hand
Kalk öppnas
Silverdroppe
strålar
klar natt
bjuder ängssteg att dricka
Vit vandrar hon in i purpurgryning
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar