Han skymtar bak träds liv,
Insvept är han i buffels hud
Ögonen blickar
Starka milda
I kärlek till henne.
Vackerskogar andas djup vilja
ur ålders stammar
höga träd
höga granar
vida
vidfamnande
djup grön färg
berg klippor är bakom
markers skönhet
hon har vandrat länge
inte sökt
känt
ensamheten lindas kring
den ensamhet vilken är ensamheternas ensamhet
hennes gåva är inte lätt att bära
hjärta trängtar in i trygghet
värme
värmande
Samarkand
Fridsplats
Shamballa
dimmor lägger sig runt skogen
hon andas skönheten
känner
varje
rörelse
sakta rinner klädnaden av
hon strålar
skira regnbågsådringar
ringars strömmar
Silverblad gyllenblad lindas runt kroppens linjer
tårar rinner ur hennes ögon
källtårar
kristallklara
klanger
ur hjärtats händer
utan att veta lyfter hon armarna
händerna
girlanger
vandrar spiral uppför
blad vecklas ut blommande fingrars ljus andas
hon ser honom skymta
han
den vackre bär lång mantel av buffels hud
fotsid är den han bär vargens päls
han är stark
hög
han väntar henne
han bär blå och röda band runt hårets fäste
han bär fjädrar i håret
han väntar henne
han följer hennes steg
andas nära
hon
är
nära
han
stiger fram
dimman lindas runt dem
binder deras steg samman
Vackerskogar andas djup vilja
ur ålders stammar
höga träd
höga granar
vida
vidfamnande
djup grön färg
han lägger händerna runt hennes
de vandrar vägen
de vandrar in i riken höga
klipporna är ljusgenomlysta
kristaller
luften är hög ren
de är i sin fridsfamn
i sannhets kärlek
Ögonen blickar
Starka milda
I kärlek till varandra till liv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar