Ballonger
Se jaget vandra med ballonger i sin hand.
Jaget
Liv
Vandrar med ballonger i hand
Snören fäster därvid
Ballonger dansar
Alla färgers dans
Fyllda med
Gas
Fyllda med luft
Fnitter
Andning
Blåsa in
Fnitter
Stiga
Släppa
Åka med
Åka med släppa
Vandrar med ballonger i hand
Snören fäster därvid
Ballonger dansar
Alla färgers dans
…
Oas
Bränt ansikte
törstande strupe
de flyger cirklar ovanför
stelnade vågor
vacklande gestalt
innanför ögonlock
flyter bilder
hennes dans doften av
de flyger cirklar ovanför
marken andas skimmer
ögon ser
oas
släcker begär
oas skänker sitt ljus
den törstande drack in otörst
oasen skänkte kärlek
vacklande steg anades ut gåvan genom stormens öga
sandvingar vaggar oasens sömn
ingen vet var
vacklande steg tar glada skutt
de flyger cirklar ovanför
sänker sig sakta ned
tömmer skuttens glädjetjut
hackar ögon ur
hålor gapar
tomma
sandvingar öppnar oasens sömn
ingen vet var
…
Blå kjolar
Silvergräs i ängen
sjöar
jord suger om
steg hörs nära
vida omkring
koltrast sjunger
han och hon
duvor märkligsång
han och hon
de små strålar klanger ur bröst
steg stannas
ansikte flyger in i solaura
blå kjolar
slingor utmed stenar tar hand
grön mossa möter hjärtan
blå kjol sluter om
vi talar stenblommande sånger
…
Be grav ning
I gryningen bars hon in i ängderna
tårflodernas vemod sköljde stegen
hon bars på en bår av flätade kvistar
granris skimrade smaragdljus
händerna låg stängda över bröst
rosen vilade i
kinderna vita
ögon slutna
skruden bar purpurguld
de bar henne uppför klippans ringlande stig
den stig vilken hon alltid vandrat
den helgade sjön väntade
tårflodernas vemod sköljde stegen
ensam trumma andades hjärta
ur stenarnas händer steg flammande tårar
färgade nattens ljus
vita stjärnblommor öppnade vägen
de satte båren i helgade sjöns händer
såg hennes bröst hävas
sjön omslöt
vattenfallet dansade utför klippan in i silverdalen
regnbågsljusets skimmer steg ur
fyllde marken med tusende knoppars liv
…
Vilsesvävan
Sväva vilse
sorg
andas
andas
seende svarande öga
solguld
händer
kronblad
öppnar skålar
vitpärlor ler månsilver
vaggar sorgs vilsesvävan
…
blå
Runt axlarna lindas blå sjal, hon
bär smidig klädnad, fötter smygande lätta ler solljus vattens tinder, bäckars porlande sånger, fingrarna andas vindars strömmar, spelar vinds sång, i snodd runt midjan bär hon örtaknytet
Skogen tät är framför, vägen är dold, stiger sakta uppåt, träden hör fingrarnas andning stiger åt sidan, hon
ser vägen, bugar sin ande inför, själen gives inträde, händer sjunger klingande klanger, strör vitblommande stjärnor runt träds fötter, stensöta ler yrvaket, mossan skimrar bädd, stenarna ruskar manar, stegrar sig in i luften, manars linjer strömmar vind, hovar dundrar taktfast rytm, hon stannar, trött.
lägger kroppen ned
rullar armar runt
sluter sig inom sitt själv
ger upp andan
Hovar dånar, han
rider barbacka, skynke runt höfterna andas blå, huden skimrar liv
runt armarna bär han tvinnade läderremmar
runt halsen skimrar turkosers liv
ögonen gnistrar
han böjer kroppen i vid båge
lyfter henne upp, ur
de rider uppför stigen
Skogen sluter sig runt
hovar stannar
han glider av ryggens linje med henne i famn
lägger henne i mossans bädd, lägger sig tätt intill
andas värme in i hennes uppgivna anda
sakta känner han hennes puls åter vända ansiktet till
huden skimrar rodnad
hon vaknar in i hans ögon
han ser ett blad, droppar faller ur
han kupar händerna, tar emot
bjuder henne att dricka
skogens sånger andas runt dem
vitblommande stjärnor dansar uppför deras livsstänglar
viger dem samman
hon ser stensötans yrvakna ögon
sätter sig invid, ber om lov, lutar sig till stenen
smeker lyrans strängars sånger
av skogens gåvor bygger han deras koja
lägger eldens gåva i ringen bjuder henne in
hon andas liv i glöden
tillagar måltid av skogens gåvor
så lever de i fridsstegs
kärleks kraft
Runt axlarna lindas blå sjal, hon
bär smidig klädnad, fötter smygande lätta ler solljus vattens tinder, bäckars porlande sånger, fingrarna andas vindars strömmar, spelar vinds sång, i snodd runt midjan bär hon örtaknytet
…
Lyssnande
Träd, stav, stam,
livs flödessånger
rötter känner
marker
allt vilket är däri
armar är surrade vid kropp
icke med spikar
med läderremmar
remmar
icke av ett djur
alla djurs djur
samman foga
fog fogade fogas foga
samman
tvinna
runt
punkt
remmar
*
*
*
dån av stormarnas hav
begär strider med behov
hjärtats rytm lever
takt fast andas hjärta genom fyra vägar
trumman vilar i vänstra armens famn
högra handen smeker dess hud
ram av trä
membran, trumskinn av hud
skinn är surrat vid ramen med remmar
hjärtat är i mitten
genom hjärtat strömmar de fyra vägarna
vandringsväg
stads myller
på var sida står månglare
ropar ut sina varor
begär strider med behov
brösts kulle
bågar
viadukter
hjärtats punkt
dag slocknar
natts mörker
hänvisad
andas in
ut
livet lämnar
det livet lämnar
läggs i grav
sten
rullas för
hjärtas kraft rullar stenen bort
utropar med visshet;
Jag Vill
Kärlek.
…
Allt
Paradisäng
Gräshavs silver guld
Tusende gröna nyansers språk
Gräs hav
Hav gräs
blommors kjolar andas
nektar svävar i luften
djur betar
är
månar om
varandra
nektar
är
ömhet
ömhet är nektar
Allt är i
…
I bergs sprickor
bland de höga bergen
växa
i sprickor utan jord
fann ett blad
bladet blev jord
grenar, taggar, knopp, krona
doftande värme står i tidsanden
eviga samtal
händer lyfts
vidrör
blods droppar omsluts
läggs i kala grenars veck
fingrar omsluter
knoppar
Törnen blommar med röda rosor i hjärtans krets
…
Hjärtat vet
vita sidenjordar är inom
jordarnas hudar har druckit stjärnornas regnbågsgnistor
kristallsångers prismor
ljuder inom
liv giv ande
jordars, huds djupa fukt
bastoner mumlar
umbra
umbra
vibrerar
inom
uppfyller
fotvalv
Bonden vandra i åkern
håller tömmarna i handen
Hästen, Oxen drar plogen, jordarna dansar spiraler
gläds med minnet av blommande fröjordar vet såningens visdom
rosömn stiger upp vaknar i kärlek med liv
Fåglar återvända
eller reser de vidare, bort plogar kammar lufts jordar himlarnas jordar
Stjärnor ler Frön ler de ser i varandra Himlarna dansar spiraler
gläds med minnet av blommande fröjordar vet såningens visdom
dröm, i inspirationens ljus
lyssna
jord dansar spiraler vid minnet av det vilket var meningens är
gläds med minnet av blommande fröjordar
vet såningens visdom
rosömn stiger upp vaknar i kärlek med liv
Överallt parallella drömmar
förverkligas de eller icke
Hjärtat vet.
…
Spegelblank
Natt
i duvblå vingar
Blank
tårad lins
Molnseglare andas
Hennes vackra ögon
ler silver
föder stjärndans
Bugar mig inför
Sitter helt stilla
rörd
Strandlinjens kisel
samlas runt
Boken är i händer
Läders doft
Vindar vänder blad
ögon vidrör var sidas djup
Sitter vid strandlinjen
Horisonten skimrar
Hjärtat är i mina kupade händer
Jag smeker dess linjer
Viskar tacksamhet
Lyfter händerna
Ser Fågeln flyga fri
In i horisontens cirkel
…
Lämnar över
Då
blommade Jasminen
i silvergräset
under kala grenars snår
i mellanrum
lever
under
bugar hon sitt vita kjolhår
blygt
stark
i kretsen av grönspjut
inför yngre solkjol
lämnar över
mjukmossa sluter stegen
fri porlar meningens vilja
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar