söndag 5 april 2009

tolvklang

Ballonger
Se jaget vandra med ballonger i sin hand.

Jaget
Liv

Vandrar med ballonger i hand
Snören fäster därvid

Ballonger dansar
Alla färgers dans

Fyllda med
Gas

Fyllda med luft

Fnitter
Andning
Blåsa in
Fnitter

Stiga

Släppa

Åka med

Åka med släppa


Vandrar med ballonger i hand
Snören fäster därvid

Ballonger dansar
Alla färgers dans


Oas

Bränt ansikte

törstande strupe

de flyger cirklar ovanför

stelnade vågor
vacklande gestalt

innanför ögonlock
flyter bilder

hennes dans doften av

de flyger cirklar ovanför

marken andas skimmer

ögon ser

oas

släcker begär

oas skänker sitt ljus

den törstande drack in otörst

oasen skänkte kärlek

vacklande steg anades ut gåvan genom stormens öga

sandvingar vaggar oasens sömn
ingen vet var

vacklande steg tar glada skutt

de flyger cirklar ovanför
sänker sig sakta ned

tömmer skuttens glädjetjut
hackar ögon ur
hålor gapar
tomma

sandvingar öppnar oasens sömn
ingen vet var

Blå kjolar

Silvergräs i ängen
sjöar
jord suger om


steg hörs nära
vida omkring

koltrast sjunger
han och hon

duvor märkligsång
han och hon

de små strålar klanger ur bröst


steg stannas

ansikte flyger in i solaura

blå kjolar

slingor utmed stenar tar hand

grön mossa möter hjärtan

blå kjol sluter om
vi talar stenblommande sånger


Be grav ning
I gryningen bars hon in i ängderna
tårflodernas vemod sköljde stegen

hon bars på en bår av flätade kvistar
granris skimrade smaragdljus

händerna låg stängda över bröst
rosen vilade i
kinderna vita
ögon slutna

skruden bar purpurguld

de bar henne uppför klippans ringlande stig
den stig vilken hon alltid vandrat

den helgade sjön väntade
tårflodernas vemod sköljde stegen

ensam trumma andades hjärta

ur stenarnas händer steg flammande tårar
färgade nattens ljus

vita stjärnblommor öppnade vägen

de satte båren i helgade sjöns händer
såg hennes bröst hävas

sjön omslöt

vattenfallet dansade utför klippan in i silverdalen
regnbågsljusets skimmer steg ur

fyllde marken med tusende knoppars liv


Vilsesvävan

Sväva vilse
sorg

andas

andas

seende svarande öga
solguld

händer

kronblad

öppnar skålar

vitpärlor ler månsilver

vaggar sorgs vilsesvävan


blå

Runt axlarna lindas blå sjal, hon
bär smidig klädnad, fötter smygande lätta ler solljus vattens tinder, bäckars porlande sånger, fingrarna andas vindars strömmar, spelar vinds sång, i snodd runt midjan bär hon örtaknytet

Skogen tät är framför, vägen är dold, stiger sakta uppåt, träden hör fingrarnas andning stiger åt sidan, hon
ser vägen, bugar sin ande inför, själen gives inträde, händer sjunger klingande klanger, strör vitblommande stjärnor runt träds fötter, stensöta ler yrvaket, mossan skimrar bädd, stenarna ruskar manar, stegrar sig in i luften, manars linjer strömmar vind, hovar dundrar taktfast rytm, hon stannar, trött.
lägger kroppen ned
rullar armar runt
sluter sig inom sitt själv
ger upp andan

Hovar dånar, han
rider barbacka, skynke runt höfterna andas blå, huden skimrar liv
runt armarna bär han tvinnade läderremmar
runt halsen skimrar turkosers liv
ögonen gnistrar
han böjer kroppen i vid båge
lyfter henne upp, ur
de rider uppför stigen

Skogen sluter sig runt
hovar stannar
han glider av ryggens linje med henne i famn
lägger henne i mossans bädd, lägger sig tätt intill
andas värme in i hennes uppgivna anda
sakta känner han hennes puls åter vända ansiktet till
huden skimrar rodnad
hon vaknar in i hans ögon

han ser ett blad, droppar faller ur
han kupar händerna, tar emot
bjuder henne att dricka
skogens sånger andas runt dem
vitblommande stjärnor dansar uppför deras livsstänglar
viger dem samman

hon ser stensötans yrvakna ögon
sätter sig invid, ber om lov, lutar sig till stenen
smeker lyrans strängars sånger
av skogens gåvor bygger han deras koja
lägger eldens gåva i ringen bjuder henne in
hon andas liv i glöden
tillagar måltid av skogens gåvor
så lever de i fridsstegs
kärleks kraft

Runt axlarna lindas blå sjal, hon
bär smidig klädnad, fötter smygande lätta ler solljus vattens tinder, bäckars porlande sånger, fingrarna andas vindars strömmar, spelar vinds sång, i snodd runt midjan bär hon örtaknytet



Lyssnande

Träd, stav, stam,

livs flödessånger

rötter känner
marker

allt vilket är däri

armar är surrade vid kropp

icke med spikar
med läderremmar

remmar

icke av ett djur
alla djurs djur

samman foga
fog fogade fogas foga

samman

tvinna
runt
punkt


remmar
*
*
*
dån av stormarnas hav
begär strider med behov

hjärtats rytm lever
takt fast andas hjärta genom fyra vägar

trumman vilar i vänstra armens famn
högra handen smeker dess hud

ram av trä
membran, trumskinn av hud
skinn är surrat vid ramen med remmar

hjärtat är i mitten
genom hjärtat strömmar de fyra vägarna

vandringsväg
stads myller
på var sida står månglare
ropar ut sina varor

begär strider med behov

brösts kulle
bågar
viadukter
hjärtats punkt

dag slocknar
natts mörker

hänvisad
andas in
ut
livet lämnar
det livet lämnar

läggs i grav
sten
rullas för

hjärtas kraft rullar stenen bort
utropar med visshet;
Jag Vill
Kärlek.


Allt

Paradisäng

Gräshavs silver guld

Tusende gröna nyansers språk

Gräs hav
Hav gräs

blommors kjolar andas
nektar svävar i luften

djur betar
är

månar om
varandra

nektar
är
ömhet

ömhet är nektar

Allt är i



I bergs sprickor

bland de höga bergen

växa

i sprickor utan jord

fann ett blad
bladet blev jord

grenar, taggar, knopp, krona

doftande värme står i tidsanden


eviga samtal


händer lyfts

vidrör

blods droppar omsluts

läggs i kala grenars veck

fingrar omsluter
knoppar

Törnen blommar med röda rosor i hjärtans krets


Hjärtat vet

vita sidenjordar är inom
jordarnas hudar har druckit stjärnornas regnbågsgnistor

kristallsångers prismor
ljuder inom

liv giv ande

jordars, huds djupa fukt
bastoner mumlar
umbra
umbra

vibrerar
inom

uppfyller
fotvalv

Bonden vandra i åkern
håller tömmarna i handen
Hästen, Oxen drar plogen, jordarna dansar spiraler
gläds med minnet av blommande fröjordar vet såningens visdom

rosömn stiger upp vaknar i kärlek med liv

Fåglar återvända
eller reser de vidare, bort plogar kammar lufts jordar himlarnas jordar
Stjärnor ler Frön ler de ser i varandra Himlarna dansar spiraler
gläds med minnet av blommande fröjordar vet såningens visdom

dröm, i inspirationens ljus
lyssna

jord dansar spiraler vid minnet av det vilket var meningens är
gläds med minnet av blommande fröjordar
vet såningens visdom

rosömn stiger upp vaknar i kärlek med liv

Överallt parallella drömmar
förverkligas de eller icke
Hjärtat vet.


Spegelblank

Natt
i duvblå vingar

Blank
tårad lins

Molnseglare andas

Hennes vackra ögon
ler silver
föder stjärndans

Bugar mig inför


Sitter helt stilla
rörd

Strandlinjens kisel
samlas runt

Boken är i händer
Läders doft

Vindar vänder blad
ögon vidrör var sidas djup


Sitter vid strandlinjen
Horisonten skimrar

Hjärtat är i mina kupade händer

Jag smeker dess linjer
Viskar tacksamhet

Lyfter händerna
Ser Fågeln flyga fri

In i horisontens cirkel


Lämnar över


blommade Jasminen


i silvergräset

under kala grenars snår

i mellanrum

lever

under

bugar hon sitt vita kjolhår

blygt
stark

i kretsen av grönspjut

inför yngre solkjol


lämnar över

mjukmossa sluter stegen

fri porlar meningens vilja

Inga kommentarer: